Denna text är i stort sett direkt nedskriven från ett original som kommit mig tillhanda från min farfar Wilhelm Hagwall. Huruvida han också är författaren skall jag låta vara osagt. Det kan även vara hans farbror, kontraktsprosten J. Emil H. Hagwall, som bidragit med hela eller delar av materialet.

Oluf Jeronimusson

Både hans födelse- och dödsår är okända, liksom hans födelseort, som dock på vissa grunder kan förmodas ha varit Visby. Tydligt är att Oluf Jeronimusson var född under 1600-talets förra hälft, möjligen strax i närheten av halvsekelskiftet.

År 1683 den 12 februari utfärdades ett köpebrev av Nils, Norbys i Hejdeby, som "säljer halva Stora Hulte i Endre ting, 6 marklej jord, vilken gård han köpt av Peder Jacobson (som i sin tur fått den efter sina föräldrar) för 70 Daler, till Oluf Jeronimusson, för samma summa". Oluf hade då bott en del år på Stora Hulte, eventuellt ägde han redan förut den andra hälften.

Oluf Jeronimusson hade en bror, Albrecht Hieronimisson (den avvikande stavningen av namnet spelar ingen roll, präster i olika församlingar stavade efter olika principer). Albrecht köpte den 23 februari 1662 Stora Hästnäs gård i Visby socken för 80 (firesindz tiffue) Daler. Albrecht levde ännu på 1690-talet. Oluf Jeronimusson var med och stod fadder då Albrechts äldste son, Jeronimus Albrechtson, döptes den 30 november 1664.

På 1670-talet fanns i Visby en Jörgen Jeronimijson, gift med Margaretha Madtzdotter. Det ligger nära till hands att förmoda att han var bror till de två ovannämda. Man kan då våga gissa, att alla tre var födda i Visby och söner til någon företagare. Vid faderns död har en av dem övertagit rörelsen och de andra fått ut sitt arv i reda pengar, som satt dem i stånd att köpa jordbruk. De tycks ha varit rätt förmögna - köpeskillingarna representerade på den tiden rätt mycket pengar.

Oluf fick också en son. Han hette Rasmus Olofsson och föddes på Stora Hulte 1669 och det är med honom som vi fortsätter vår vandring genom historien.